Vätgas har länge beskrivits som "framtidens bränsle." BMW och Mazda har tidigare experimenterat med förbränningsmotorer som drivs av vätgas. I teorin är det relativt enkelt att anpassa bensinmotorer till vätgas, vilket är fördelaktigt för biltillverkare. Volvos Cespira och Cummins framhåller att tekniken kan införlivas med minimala förändringar av befintliga chassin. Även körglädjen bibehålls, då vätgas brinner snabbare och ger en mer responsiv körupplevelse.
Trots optimism finns det flera hinder. Vätgasproduktion är energikrävande, speciellt vid ångreformering, vilket medför höga utsläpp. Alternativt kan grön vätgas produceras via elektrolys med förnybara energikällor, men den processen är kostsam.
Vätgas lagras som gas eller vätska. Vätskeform kräver extrem kyla och riskerar att förångas vid högre temperaturer. För användning i fordon innebär detta designutmaningar, och pumpteknik är fortfarande en utmaning. Teknik för direktinsprutning utvecklas för att förbättra prestandan.
Trots utmaningarna görs framsteg. Toyota testar nya teknologier för att motverka avgasning, och företag som Mazda och Subaru samarbetar för att utveckla nya motorer. Inom lastbilssektorn ses H2 ICE som lovande för långdistanskörning, även om frågan om infrastruktur kvarstår.
H2 ICE kan ses som en brygga till en hållbar framtid, men innan tekniken når sin fulla potential behövs investeringar, tekniska framsteg och en global infrastruktur för produktion och distribution av grön vätgas.
